Att leva livet

Tid att tänka

Jag är uppvuxen med två föräldrar som bägge arbetade i begravningsbranschen. Mamma var sveperska, kunglig hovleverantör till och med, pappa var föreståndare för S:t Görans kyrka kolumbarium i Stockholm. Bägge väldigt väl skickade för den typen av jobb – att bland annat möta sörjande anhöriga. En konst stor som någon. Till jobbet hörde det till att läsa dödsannonser i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet – sida upp och sida ner. Som ung grabb fattade jag aldrig vitsen med det. Däremot hörde jag när de talade om det.

–       Jaha, nu har Helge gått bort.

–       Jäklar, Fru Strömbom har lämnat oss.

Så där kunde det fortgå. Jobben strömmade in. Skämt åtsido.

Nu sitter jag själv där och läser, nu i Sydsvenskan. Kan det bero på åldern? Och kan konstatera att den ena efter den andra slits bort från livet. Många i alltför unga år.

Jag har också en dragning till kyrkogårdar. Gillar att promenera där helt enkelt. Det är tyst, fridfullt och det finns tid för reflektion.

En fråga som ofta dyker upp i huvudet när jag spatserar på en kyrkogård eller sitter och läser begravningsannonserna – Levde de livet? Gjorde de det som de var ämnade för?  Och så ställer jag mig själv den frågan – Lever jag livet? Gör jag det jag tycker är kul? Är det något som jag skulle vilja ändra på? Det är fördelen med att ta tid för att tänka. Man kommer alltid fram till något nytt spännande.

För visst kan jag blunda och köra på. – Nej, allt är bra. Jag har inget jag vill förändra.

Det är ett bedrägligt sätt då verkligheten i regel alltid kommer i kapp en, om inte annat på dödsbädden. Det kan många inom vården bekräfta.

Livet handlar ju om att levas. Vi har fått en chans – vad vi vet. Och hur den chansen, möjligheten skall förvaltas, det vet bara du – innerst inne. Redan 1964 sjöng Lill Babs – Leva Livet

Ställ frågan redan nu: Lever jag livet?

 

2 kommentarer till Att leva livet

  1. Intressant aspekt du lyfter fram. Att verkligheten kommer ifatt… förr eller senare…

    Själv har jag ställt frågan till mig själv ett tag. Att leva livet – hur gör man? Tog därför tjänstledigt i fjol och åkte till Spanien under 7 månader. Viktigt att vara klar över och säkerställa att man verkligen lever sitt liv – det finns så många som bara ”åker med”, som gör det som omgivningen förväntar sig och som inte vill sticka ut. För mig handlar det om att våga fatta beslut, välja väg, följa sin övertygelse, utmana sig själv och om att ha roligt!! För att göra det måste man våga ta risker och våga göra det man inte gjort tidigare… Det kan vara skrämmande – men samtidigt gör det livet mer intressant!!

    Besök gärna min blogg om att LevaLivet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *